GILI TRAWANGAN

Dags att författa några ord om resan. Tre månader i efterhand… Först ut – Gili!

Vi hamnade på Gili Trawangan två gånger under resan. Den här fantastiska och paradisiska ön jag föreställt mig, äntligen skulle jag få sätta mina fötter på dess vita stränder!

Trots att vi spenderade så mycket tid där (en halv månad ungefär) så är jag besviken, tråkigt nog. Det är inte den där drömska paradis-ö jag hade föreställt mig och som alla pratat så gott om.

Stranden. Bitvis är den okej, men bara på en sida av ön. Där den faktiskt är fin, kryllar det av diverse båtar, restauranger, solbadande turister och stora fång med kineser i gula flytvästar som guppar 1 meter från sandkanten. Det är ingen bad-ö, då korallerna börjar bara en liten bit ut i vattnet.

Gili T är uppbyggt på turism. Det finns inte så mycket mer än ett stort gäng restauranger av varierande kvalisort (vi blev stamgäster på Samba, deras wraps var fantastiska!), dykshoppar och boenden, också de från skitiga bungalows med jordgolv till lyxiga resorts med flådiga pooler. Första natten bodde vi på ett ställe precis mitt emot sköldpaddsreservatoriet, endast saltvatten och riktgt skitigt. Sen hittade vi Warna 2 som låg på bakgatorna, dit kan jag verkligen återvända! Två ständigt höga, roliga och supersnälla unga indoneskillar som drev stället. Deras bungalows var helt okej, riktigt mysigt område och alltid rent och fint. Fattades något t ex trasig stol, en tv med dvd en regnig dag, så var det inga problem att fixa. Klart värt 100.000 rupies/person (motsvarade ca 60 sek)

Jag tog mitt Open water på Gili. Det om något rekommenderas! Bra stämning och grymma instruktörer på Trawangan Dive. I vattnet fick vi se sköldpaddor, hajar, tusentals fiskar i alla slags färger man kan komma på. En av de bästa investeringar jag gjort i livet, som jag kommer ha mycket roligt med i framtiden. Även om jag kom att älska dykningen på Nusa Lembongan mer, men Trawangan Dive var så bra då de hade många internationella instruktörer (James & Elena<3) och även svenska instruktörer och assistenter man kunde fråga, så man behövde aldrig vara orolig på knagglig engelska.

Vi funderade länge på om vi skulle åka över till närliggande Gili meno och Gili Air, men struntade i det (trots att de ligger så nära så man kan ta typ en kanot över). Gili T var litet men dessa öar ännu mindre. Smekmånadsöar kallar vissa det, skittråkiga öar skulle jag säga att det ser ut som. Tomma stränder, kan väl vara det som lockar?

På kvällarna så dunkade det högt från ett gäng barer som ligger längs huvudgatan, detta var ingenting någon i sällskap orkade med ens för en halv kväll. Dessutom var det ”samma skit” överallt, den enda variation var om man kunde hitta ett tomt ställe där några mysiga indoneser sjunger på någon Bobdänga till tonerna av en ostämd gitarr. Inga mellanting, utan antingen skyhög dunkadunka eller höga indoneser som gillar att sjunga med varandra. Jag föredrar alltså ändå det sistnämnda om något…

Ska man åka till Gili Trawangan, så bör man vara intresserad av dykning. Eller så gillar man att snorkla och ligga på stränderna hela dagarna. Tillsammans med jäkligt många andra turister.

Åker man dit är detta mina tips efter sammanlagt ungefär 2,5 veckor på ön:
– Hyr en cykel och cykla runt ön. Det tar väl en timme. Då hinner man se allt vad ön erbjuder. Dvs, inte så mycket.
– Åk INTE häst och vagn. För i helvete. Behöver jag ens förklara? Gå på bakgatorna och se hur hästarna bor om det inte övertygar er tillräckligt att se dem piskas omkring ute på gatorna dagarna långa… Gili T är alltså en motorfri ö, så det blir några kilometer promenader/cykling. Men alltså, åk inte häst och vagn!
– Dyk. Eller ta på dig en snorkel och stoppa huvudet under vattenytan. Sköldpaddsgaranti utlovas, om inte annat på det räddningscenter som finns mitt på huvudgatan där tre pooler inrymmer massvis av små babyturtles som är så söta att man bara vill ta hem dem…
– Glöm inte örproppar. Jag hade helt missat att denna ö är muslimsk och har en moské som gärna håller låda från tidig morgon till sen kväll. Svårt att komma ifrån. Och ”så värst” muslimsk skulle jag väl inte påstå att den är, självklart krävs som alltid i ett nytt land att man är respektfull mot lokalbefolkningen som gäst, men de serverar t ex öl jämt (Gili är också det ställe man ska fly till om man råkar befinna sig på Bali under Silent day, vilket jag gjorde förra året då jag befann mig instängd på ett hotell i Kuta…)
– Ät på nattmarknaden. Garanterat bättre mat än ”internationella” restauranger efter stranden. Eller gå några gator in mot ön och käka riktig indonesmat. Bättre Nasi Gorengs där också, för 25.000 rupies eller så.
– Kayu Cafe har bästa frullen, kaffet och lunchen. Smakar det så kostar det, men kan lätt vara värt emellanåt.
– Butikerna har samma skit överallt. Jag har varit inne i exakt varenda butik på huvudgatan och det fanns inte mycket av värde, det nödvändigaste.
– Sama sama är baren där bl a en svensk i somras dog av förgiftning… bara en notis i förbifarten. Håll alltid ett öga öppet om du mot förmodan måste dricka sprit på turistorter, men det hör väl till vanligt vett att man gör överallt i världen.
– En till sak… det finns inga hundar på ön. Däremot kryllar det av katter överallt. Vi fick en huskatt som vi döpte till Igor som det gjorde ont att lämna för han var så väldigt go. Han hade också tre bitches som alla huserade på Warna 2 och tog varje chans att gosa med oss.
– Färskvatten fraktas till ön, så kalla saltvattensduschar är att räkna med. Det är snålhet som gäller, inga långa sköna duschar även om resorten har sötvatten, med respekt för hur mycket de får frakta för giriga turister.

Jag tror absolut att jag återvänder till Gili T i framtiden ifall jag får chansen! Det ÄR en trevlig ö med skön stämning och lagom lugn, men det är inte den optimala drömön för min egna del. Jag hade föreställt mig något helt annat och tycker att folks hyp över Gili T är lätt överdriven, så himla bra är det inte.

DSCN2431
Vårt badrum med öppet tak på Warna 2. Liite lätt nervöst att gå på toaletten mitt i natten och inte veta hur många kackelackor som sprang omkring på golvet.

DSCN2452
Nattmarknaden. Hur gott som helst – om än jäkligt starkt. De hade någon slags majsbakelse/omelett som var dundergod i just det här matståndet.

DSCN2541
Warna 2

IMG_2807
Stackars häst… nedan följer några hemska bilder.

IMG_2820

IMG_2825
Du vill väl inte stödja denna djurhållning?

IMG_3038
Luciafrukost från Kayu café, äppelpaj och riktigt gott kaffe. Värt :)

IMG_2902
Utsikt mot Lombok. Jag tror vi såg den högsta bergstoppen en dag, sen var det mest molnigt.

IMG_2975
IMG_3054
Dykning :))

IMG_3028
Catwoman och puttinuttigosiga Igor…

IMG_3657Casus dream, ett av de finare ställena på ön med AC, mjuka sängar etc.

gili1
IMG_3071
Stranden

Det var väl det jag kunde lyckas författa om Gili :) klart värt att åka dit men ingen wow-upplevelse. Tyvärr!

Leave a Comment

Filed under Bali dec 2013

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *