LANGKAWI

Jag sitter och reflekterar över min förra resa till fjärran öster, så här drygt 1 månad innan nästa. Jag har ju faktiskt inte skrivit så våldsamt mycket om det och har tyvärr inte så mycket bilder eftersom min telefon blev stulen en kväll i Kuta och tjejerna inte fotade så mycket som jag brukar (lovar att det blir mer än festbilder nästa resa, såvida ingen telefon blir stulen haha)

T ex Malaysia! Vi hann ju vara där också.

Efter en vecka på Koh Lipe där vi träffat Emilie och varit ruskigt förkylda så vi inte orkat mer än att ligga på stranden på dagarna och mysa med thaisar på reaggebarer på kvällarna, var vi trötta på att inte göra något. Så vi tänkte ta färjan över till Langkawi, Malaysia!

Att byta land är ju inte lika enkelt som att åka över till Norge, här är det pass och stämplar. På Koh Lipe fungerade det så att vi fick lämna in våra pass till en man som satt vid ett litet bord på stranden så att han kunde stämpla dem, sen ropade han upp allas namn så man återfick sitt pass. Gissa om det var många fniss när en thai skulle läsa ut ”Emilie Hägglöf” exempelvis… När vi efter 1 timmas båtfärd kommit till Malaysia skyfflades vi in i minibussar och kördes till ett passkontor för ytterligare kontroll, sen in i bussarna igen för slutdestination. Man kan ju tycka att det är noggrannt, men passkontor på stranden? Hehe…

Kommunikationen med chauffören var sisådär, vi ville komma till centrum där allt händer, vart är alla backpackers och billiga hostels liksom. Vi blev riktigt sura när han inte kunde fatta vad vi menade utan släppte ut oss vid nåt som liknade vischan snarare än nåt såkallat centrum. Jaja, det är väl bara att gilla läget, så vi letade upp ett ställe som erbjöd shysst hotellrum och begav oss sedan ut på upptäcksfärd.

Emilie hade precis då tre kompisar som befann sig i Langkawi så vi lyckades hitta åt dem på stranden. Tre glada gotlänningar :) vi fick då också veta att jaa, det här är Langkawi, finns inte så mycket mer. En gata med några hotell, restauranger och sådär. McDonalds hade de till och med. Stranden var i alla fall riktigt nice, väldigt stor! Vi träffade där även tjej från Kalmar som reste jorden runt ensam så vi blev ett litet gäng som bestämde oss för att ses senare för en middag.

Middagen bestod av ett väldigt sparsmakat ställe med plaststolar, vi var enda gästerna men ganska omtyckta. Vi var ett litet gäng på 9 personer som hade det väldigt trevligt! Det roliga med Malaysia är att de är ett väldigt muslimskt ställe så de säljer inte alkohol på restauranger. Istället får man gå till nån supermarket och köpa med sig öl att dricka på restaurangen! Under kvällen slöt fler personer upp med oss, några skåningar, nån Topshopdesigner från London, fler svenskar etc… roligt hur man ute på resa dras till varandra, så otroligt kul att höra om andras äventyr!

Kvällen fortsatte i drinkar i nån svenskmalaysisk bar som stod uppsmällt mitt på gatan lite spontant, och sen vidare till Babylon som vi blivit tipsade om av hur många som helst. Riiiktigt mysig reaggebar på stranden! Men himlarns kul det var då 90% av alla var svenskar… njaaa. Efter att Babylon stängt (typ den enda baren som finns på Langkawi) och en sväng till gotlänningarnas bungalow drar vi iväg till en reaggebar mitt ute i skogen för att dricka shots, dansa ensamma på golvet och bli tjenis med ägarna. Det var lite läskigt på morgonen då jag, Malin och en gotlänning gick ensamma och försökte hitta hem, men vi klarade oss helskinnade och träffade på personal från sista reaggeklubben som bjöd in oss för att umgås en stund, så vi satt på nåt slags malaysiskt steakhouse och drack iskaffe och skrattade åt det faktum att det tydligen fanns en bög i sällskapet, som dessutom var typ bodybuilder, och Malaysia som är så strikt och muslimskt. Haha roligt.

Kvällen (eller snarare morgonen!!) avslutade med att jag tillsammans med en gotlänning försökte klättra upp på en mur för att försöka nå åt en Durianfrukt, utan resultat, och det kanske var lika bra vid närmare eftertanke… :)

En kort visit i Langkawi, men ändå så trevligt! Jag tror att Langkawi har mycket mer att erbjuda, och kanske får man se det någon annan gång. Kan nog ändå vara värt att besöka ifall man är i krokarna, ön är ju så mycket mer än det vi hann se på vårat dygn…

Leave a Comment

Filed under Asien

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *