Britt

Idag är det 3 månader sedan min älskade moster somnade in

Det känns som igår samtidigt som det ibland känns som 10 år sedan. Ibland kan jag komma att tänka på nånting eller om något speciellt händer, och hinner tänka en halv sekund att jag ska ringa till henne och berätta det, ofta om det är något bra som hänt. Det känns fortfarande overkligt onormalt orättvist att en människa bara kan försvinna så… att en så naturlig del av hela ens liv och ens uppväxt inte längre existerar och att jag aldrig mer kommer få se henne, få en kram av henne, höra hennes röst igen. Mer än i mitt minne.

Och när månen lyser så ler jag och tänker några fina tankar just för henne.

Lämna en kommentar

Under Tankar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *